Hej på alla glada människor! Idag är en sån där latdag. Jag ska inte göra mer än jag måste. Vad gör man liksom en lördag som denna när solen skiner och det är uppåt 30+ ute?

 

Time for work! Nu är det bara vänta på bussen som rullar mot stallet, ännu en dag på jobbet. Jobbar i stallet och hjälper till på lägrena. Rider Norton lite då och då också. Jag ska försöka vara mer mån om uppdaterningen nu när det ändå är sommarlov, tyvärr kommer jag hem ganska sent på kvällen och är typ halvt död... Jaja, det är i alla fall sjukt underbart att spendera sin lediga tid i stallet och bara andas och leva hästar... och Norton... :)

 

Hej på er! Som ni kanske har sett har Hööks värsta sommar-rean med 50% på en stor del av sortimentet. Jag var snabb och hittade lite grejer till lilla pollen. Jag beställde rea-varor nu och hämtar ut dem i butik senare, samtidigt som jag hämtar varorna ska jag (och Sara) shoppa lite till grejer som är ordinarie priser. Hur som helst så hittade jag två schabrak och ett par lindor.

Det här är jag som rider Gija för ungefär tre år sedan. Kolla in vad liten jag var! Det är verkligen läskigt hur snabbt tiden går. Det känns som om det var igår som mamma berättade för mig att vi skulle åka och titta på en häst. Nu har det helt plötsligt går fyra år. Fyra år! Det är verkligen en evighet.

 

 

 

 

 

 

Okej morgon och morgon men iaf! Den här dagen kommer vara lugn. Jag ska slappa och njuta av att vara ledig. Ikväll ska jag och min familj åka till ljusterö för att träffa min faster/gudmor och hennes man. Annars så har jag inget planerat på hela dagen, rätt skönt faktiskt. Imorgon ska jag åka upp till Gija och antingen imorgon eller på torsdag ska jag dra med mig Curre ut och shoppa. Vi hörs mer senare! 

Hej alla! För ett par minuter sen kom vi in från en underbar promenad på en och en halv timme. Så skönt! Vi pratade om allt mellan himmel och jord, luftade våra känslor och snacka sommarplaner. Vi har mycket häst inplanerat ska ni veta. Sommarlov rules! 

...att när jag började rida Gija kunde man knappt hämta henne i hagen. Hon vände sig bort och gick ifrån en. Vissa dagar kunde jag inte rida för att hon inte gick att fånga. Detta beteende är nu helt borta. Det är inga problem alls att hämta henne i hagen, tvärt om vissa dagar kommer hon gående till mig. Jag har lärt henne att hon får godis när jag gör ett visst ljud och det funkar varje gång. 

Något ni kanske inte vet är att jag är väldigt osäker i hoppningen, det har blivit bättre men är inte bra. Idag var det hoppning i stallet, som det är en gång på sommarn och en gång på vintern. Klasserna var 20, 30, 40, 50 och 70cm. Jag deltog i 70cm klassen, dvs. högsta klassen, med sju andra.

 

Norton gick en runda på 40 och en på 50cm med två supergulliga tjejer. Den ena fick clear round och den andra fick ett stopp. Efter de hade höjt från 50 till 70 fick vi i 70 klassen hoppa fram på lite olika hinder. Jag tyckte ett av hindrena såg fasligt skräckinjagande ut så på framhoppningen stannade han på det. Det gjorde mig bara ännu mer nervös än var jag redan var...

 

Till banan då. Jag vet att man måste ha fart när man hoppar Norton för annars är det större risk att han stannar och då sjunker både mitt och hans självförtroende till botten av atlanten. Jag fick i alla fall igång en bra galopp, kom över första hindret, andra, tredje osv. Och gissa vad, jag blev felfri. Hade riktigt bra känsla och flyt genom hela banan, inte en enda tvekan.

 

Jag och tre andra kom till omhoppningen, som för övrigt bestod av fyra hinder. Jag var tredje startande ut i omhoppningen och när det var min tur satte jag av i full galopp. Fullt ös medvetslös!

Omhoppningen red jag på 15.3 sek. Kan säga att jag kastade mig runt på banan. Det tredje hindret var början av en linje på långsidan, jag kom ur en sväng snett igenom. Jag kom väldigt snett på hindret och Norton var nära att stanna men hoppade ändå. Så snäll ponny! Hade världens adrenalinkick när jag gick av banan. Haha! Ja, mina 15.3 sekunder gav mig en 1:a placering! Jag vann! Jag var två sekunder snabbare än tvåan. Så sjukt underbar avslutning på vårens tävlingssäsong. :)

 

Jag måste säga att jag är den lyckligaste människan på hela jorden och allt tack vare min vackra ponny. I morse när jag vakande så var jag rätt trött med huvudvärk osv. Sedan kommer jag upp till stallet och Gija verkar märka att jag inte är på världens bästa humör så hon försöker muntra upp mig. Hon gosade överdrivet mycket med mig och fjantade runt lite. När jag såg min ponnys enorma lycka (jag fattar inte varför hon var så glad men det verkligen sken om henne) kunde jag inte låta bli att själv känna mig otroligt glad. Själva ridturen var också super underbar men just det där ögonblicket i stallet, när hon lyckades få mig att rycka upp mig, kommer jag alltid minnas. 

 

 

Idag var jag uppe hos Gija. Det var verkligen underbart, hon var pigg och verkade verkligen lycklig. Vi red in i skogen och klättrade väldigt mycket. Det är super bra träning för hennes rygg och dessutom älskar Gija att rida i skogen så det blev två flugor i en smäll. Dessvärre var det väldigt mycket flugor, trots blåsten, så Gija blev lite galen. Mitt ute i skogen bestämde hon sig för att det var en bra idé att börja galoppera. Trots mina försök att lugna henne dröjde det en stund innan hon lyssnade på mig. Inte för att det gjorde mig något, jag satt och älskade varje sekund av det. ;) 
När vi travade jobbade jag väldit mycket med att hon skulle vara mjuk och gå på tygeln. Det gick förvånansvärt bra och hon lyssnade verkligen på mina hjälper. Jag har under åren jobbat väldigt mycket med att få Gija att lyssna mer på hjälperna och bli mjukare och det är en underbar känsla när man märker resultat. Andra dagar när det inte går lika bra vill man bara ge upp.

Tänkte berätta lite om Champis som jag nämnde i förra inlägget. Champis var då min första medryttarponny, sommaren/hösten -08 tror jag att jag började rida honom och slutade nog ca 1,5 år senare. Han var en envis B-ponny, ett gotlandsruss, med isabellfärg, född -00. Han stog i ett litet stall på ägarens föräldrars tomt med en annan häst, väldigt mysigt. Jag var väldigt liten och han var väldigt envis så jag kunde aldrig rida ut ensam med honom för han bokstavligen backade tillbaka till stallet då. Jag behövde alltid ha mamma med för att han skulle ha någon att följa, som en flockledare. Så charmig! under vår tid tillsammans hann jag ha honom en vecka hos min moster i hennes stall på tomten en sommar, då hoppade han en bana för första gången.

Efter jag slutat rida honom, något år senare, flyttade han till Nortons stall och blev en väldigt omtyckt ridskolehäst. Tyvärr råkade han ut för en olycka i hagen och bröt benet sommaren 2011 så han fick avlivas. :(  

 

 

/Cornelia♥

♦i Nortons pass står det att hans kännetecken är en mörkbrun ål

 

Jag red med två andra tjejer idag, det är roligare att hoppa om man är flera. Vi red fram samtidigt som man brukar, skritt, trav, galopp och varvbyten. Norton var lite seg i början, sen vart han pigg och sen seg igen. När vi började hoppa blev han desto piggare efter som han ÄLSKAR att hoppa. Dock är han lite osäker på sig själv så det krävs mycket hos mig också. Vi hoppade en "bana" på tre hinder, räcken allihopa, ett på långsidan, ett snett igenom och ett till på långsidan. Det gick bra i början, lite vingligt , han hoppade och var nöjd. Sen blev ett räcke en oxer och räckena höjdes, jag börja ju tänka direkt och Norton blev osäker så vi vägra två gånger, sen kom vi över allt med bravur. Jag är nöjd med dagens pass, men det kunde gått bättre.